173 dagar är ju ingenting?! Tiden går ju så jäkla fort. Helt plötsligt kommer jag stå med en bebis i famnen och bah "men va? Vad kom den ifrån? Det var ju 173 dagar kvar?"

Åh herregud vilken film! Bra, bra, bra!

Åhh, denna underbara känsla att ta tag i saker som länge eller under en viss period tyngt ner axlarna. Det kan vara ett litet problem som blir större ju längre man väntar, ett stort problem som bara är jobbigt att ta tag i eller något som bara känns jobbigt.
Jag hatar att prata i telefon och det är där jobbiga sitter i för mig. Jag har inga problem med att prata face to face men just när jag ska ringa är jag världsmästare på att skjuta upp saker och ting.
Vi har haft problem med toaletten under en viss tid och att ringa värden och felanmäla den har ju varit lika skrämmande som jordens undergång.
Idag, nyss rättare sagt tog jag mig i kragen och ringde. Känns underbart. Helt stört att en sån simpel grej kan kännas så stort och att jag är så nöjd över mig själv.
Nu till mitt andra problem värden kommer att titta på toan idag och jag gjorde nyss nr.2, tänk om han öppnar locket och där är en floater?!....

Varje morgon klockan 7.05 blir jag väckt av Niklas väckarklocka. Men jag brukar ligga och dra mig bra länge. Somna om är det inte tal om. Den här veckan börjar jag vid 13 så man hinner ju inte dra igång något storprojekt innan. Att ligga och dra sig och sen äta långfrukost passar precis. Sen läsa lite innan jobb.
Huvudvärken är borta för tillfället, hoppas den håller sig borta hela dagen då vi ska på bio ikväll.

Har krupit upp i soffan med älskling och en huvudvärk som inte är från denna värld. Batman begins på tvn. Pyjamasen är på och jag är så ynklig så det är synd om mig. Måste ju få Niklas att lida med mig ;)

Wiho! Det tar sig. Vi har tagit oss till vecka 16 och tiden går så jäkla fort. Om prick 5 veckor är det dags för ultraljud och som vi längtar att få reda på hur mini mår och vad det är för en där inne. 

Vi har bestämt oss för att ta reda på könet. Eller för Niklas spelar det ingen roll men jag som är såå nyfiken vill ju inget annat.

Tror det kommer bli lättare att komma på namn om man vet. Just nu "hoppas" jag på en liten pojke bara för vi har kommit på ett pojknamn som känns så rätt och bra. Flicknamnssidan står det helt still på. Men så länge mini mår bra så är vi såklarrt nöjda och glada.

Annars mår vi bara bra. Nästäppan har släppt lite *peppar peppar* men jag har fortfarande huvudvärk nästan dagligen. Men mer än så ska jag inte klaga då jag har mått så bra under hela graviditeten, so far. 

Jag köpte nyss en tidning. Jag har inte ens öppnat och kikat i den. Varför? Därför.

I hopp om att vinna 100.000 kr var jag och Niklas på bilbingo igår. Det enda vi "vann" var en bil som inte ville starta när vi skulle åka hem. Tackar Sarra m. familj och pojkvän för hjälpen så vi kunde ta oss hem ;)