Fick en kommentar med frågan hur jag och min kropp mår såhär en vecka efter förlossningen. Delar glädligen med mig av mitt innersta och blottar min kropp inför folk som står för inför samma sak :)

Vägde mig precis. -11kg på 9 dagar. Totalt gick jag nog upp 20 kg under graviditeten. Så resterande kilon (och lite till) får rasa av i takt med amningen och barnvagnspromenader. Och kanske liite bättre kost. Jag sa kanske.

Lilla Fifi- (musen, puppan, slidan, framstjärt, hönan, vaginan- kärt barn många namn..) hon mår bra! Det är klart att man inte sätter sig ned med en duns. Men att sitta på en hård stol utan kudde går nu bra, väldigt bra. Jag kissar fortfarande i duschen (känner den pinsamma tystnaden och rodnar, ehe) då jag är rädd för toalettpappret (haha). Inte för att det ska göra ont utan för att stygnen ska lossna på pappret (kanske konstigt att vara rädd för?). Annars går allt med det "därnere" bra. Det börjar läka sig och det kliar lite bara.

Nummer 2. Vilken skräck! Och vad hade jag att vara rädd för? Efter att ha laddat upp med att dricka otaliga liter vatten, att ha katrinplommon och linfrön i fiberhavregrynsgröten gick det som en dans. En binda mot framdelen så går det lättare att "ta i" ;)

Jag har inte vågat mig ut på någon långpromenad då barnmorskan varnade om att det kan kännas "tungt" i underlivet om man överanstränger sig. Men har varit ut några kortare svängar och det har gått jättebra!

I övrigt så är jag förvånad över hur snabbt kroppen har återhämtat sig. Jag känner redan att jag orkar mycket mer, det är inte tungt i ryggen och sömnen är så mycket bättre (fast vi nu har bytt ut magen mot en bebis, jag vet?! Helt galet!).

Nu födde jag en stor bebis (55cm & 4090g) och fick sy lite. Sen är jag ganska löjlig och har svårt för att ha ont. Det är ju olika för alla.
Tiden efter förlossningen kan vara mycket öm och känslosam. Då tittar man på lillknytet, pussar på den och drar in den ljuva doften så glömmer man det onda :)

Lägger in två dagsfärska bilder på magen (som är helt underbar, när ma skrattar ser det ut som en hel jell-obuffe, helfestligt!)

 

Caroline Darkland fd Hultman

1 februari 2013 09:25

Hej petra! Jag älskar din inställning till hur din kropp har förändras. Man ska inte tänka på hur den ser ut, det viktiga är att den fungerar och tänk vilken häftig grej du precis har upplevt tack vare din fantatastiska kropp! Kroppen är så häftig och jag måste säga att kvinnokroppen är ju hundra gånger häftigare än manskroppen ;-) jag är själv gravid nu och jag hoppas och arbetar för att ha samma inställning och syn på kroppen som du. Det är inte lätt i dagens samhälle! Men du är en inspiration och stort grattis till en frisk och härlig dotter!

Petra Larsson

1 februari 2013 10:57

Hej! Tack så jättemycket!
Ja det är galet när man tänker på vad kvinnokroppen kan göra. Underbara kropp.
Stort grattis! Och lycka till med den underbara resa du har framför dig. När man nått målet så har varje dag som inte varit så rolig varit värt det. Hundra gånger om. :)

 

Stina- med Fröet i magen

1 februari 2013 17:59

TACK för att du delar med dej Petra!
Superfin inställning du har (precis som ovanstående talare just skrivit) Hoppas och önskar jag kommer ha samma känsla som du, för du har såå rätt! Tycker även att magen din gått tillbaka jättefint! Tänk, för en vecka sedan såg du ut som jag gör nu, sprängfärdig hihi ^^
Sköt om dej och njut av lillan nu. (Hoppas "pappers-skräcken" släpper snart, det lät inte kul :s ) Kram!

http://stinatrasselsudd.blogspot.com

Petra Larsson

1 februari 2013 19:39

Delar mer än gärna med mig. Det gör ont att föda barn, det gör ont efter men det går över och det är värt det. :)
Ja, det är galet vad som har hänt på en vecka. Kroppen är otrolig!
Torkade mig med papper idag, har givetvis oroat mig i onödan. Kände mig stolt som ett barn som gått på toa själv för första gången ;) Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Min älskade, kloka, fina lilla dotter. Tack för en underbar dag. Vi spelade boll, gungade tillsammans både på hästen och de vanliga gungorna, åkte rutchkana, ploppade stenar i brunnen vid gula lekparken och klappade en katt. En katt som du sedan rå...

Lilo pratar väldigt mycket och kan väldigt många ord. Varje dag säger hon nya och är bra på att härma. Nu gäller det att se upp med vad man säger /svärarn. Lilo tycker om djur, att bada, teletubbies, bli läst för (gärna Knacka på), vara ute och åka r...

Liloprupp har blitt så gammal, hela 16 månader. Igår på BVCkollen vägde hon 11,6kg och var 87cm lång. Fortsätter att skjuta i höjd och vikten har stannat av lite. Inte konstigt med tanke på hur petig hon är i maten. Äter bara det som passar just då...

Tänka sig, Lilo är ett helt år. Ett år fyllt av kärlek, mys men även många jobbiga stunder. Om ca en timme är hon ett "på riktigt". Vad mycket som händer på bara ett år. Från att bara kunna ligga och flaxa med armarna okontrollerat till att kunna g...

Känns nästan fel att skriva här när jag gör det så sällan. Men det är ju bara för min skull jag gör det satte. Igår hälsade vi på Lilos farmor på hennes jobb, enångers förskola. Och Lilo växte så mycket! Hon var inte alls mammig eller pappig utan g...